Arvsordning

Arvsordningen är den turordning som är lagstadgad och som bestämmer ordningen för hur arvingar ärver en avliden persons egendom. Arvingar delas sedan in i olika klasser; Första arvsklass, Andra arvsklass och Tredje arvsklass. Läs mer om dessa längre ner på sidan.

Vem ärver vem egentligen?

Inom arvsrätten handlar det om att man ska förhålla sig till den, enligt lag (ärvdabalken), förutbestämda arvsordning som vi har i Sverige då man ska fördela arvet från den avlidne på rätt sätt. Det vill säga om den avlidne inte angett annat i testamentet. 

Finns det inget testamente är det alltså arvsordningen det som avgör vilka har rätt att ta del av arvet. Här handlar det helt enkelt om att anhöriga till den avlidne kategoriseras in i olika klasser, som i sin tur tillhör en viss rang när det kommer till arvsrätt. 

För att göra det hela lite enklare och tydligare kan man förklara det som att arvsordningen och fördelningen görs utifrån en rangordning av tre olika arvsklasser, som i sin tur är indelat i olika parentel (släktskap). 

Första arvsklass/parentel

I första parentel och arvsklass ingår den avlidnes barn. Visar det sig att den avlidnes barn själv har avlidit, men i sin tur hade egna barn, kommer den avlidnes barnbarn att fastställas som efterarvinge. Värt att nämna är att både biologiska och adopterade barn har arvsrätt så vida det rör bortgången av dennes förälder. 

Å andra sidan så ingår inte fosterbarn, eller oäkta barn, i första arvsklassen enligt legal arvsrätt. Visar det sig att den avlidne inte har några egna barn eller barnbarn, det vill säga bröstarvingar, vänder man sig istället till den andra arvsklassen i frågan om vem som har arvsrätt.

Andra arvsklass/parentel

Om den avlidne i fråga inte har några egna barn eller barnbarn är det istället den avlidnes föräldrar som blir tilldelade arvsrätt. Om det däremot visar sig att den avlidnes föräldrar inte längre finns i liv (vilket inte är helt ovanligt) så kommer arvsrätten istället att tilldelas den avlidnes föräldrars övriga barn, det vill säga den avlidnes syskon.

Har den avlidne varken någon förälder eller något syskon kvar i liv kommer arvsrätten att övergå till syskonens bröstarvingar, det vill säga den avlidnes syskonbarn. Här räknas även halvsyskon in i bilden. 

Tredje arvsklassen

Visar det sig att det inte finns några arvingar i liv i vare sig första eller andra arvsklass går man istället över till att fördela arvet till de som finns i liv från den tredje arvsklassen. Där räknas den avlidnes mor- och farföräldrar in, samt deras barn vilket alltså är den avlidnes faster, farbror, moster och morbror.