Testamente
Testamente och arvsordning – Vad gäller?
Något som kan vara lite svårt att hålla koll på är huruvida testamente eller arvsordning kommer först när det kommer till frågan om vem eller vilka som har rätt till arvet. För att göra det hela lite tydligare kan vi säga såhär; har den avlidne skrivit ett testamente så kommer informationen som anges där i vara avgörande i frågan om vilka som ska ta del av arvet.
Finns det inget testamente så kommer den svenska lagen, ärvdabalken, vara den som avgör vem eller vilka som har arvsrätt. Men, en liten luring där är att det som står i testamentet bara blir helt avgörande för arvsrätten om den avlidne inte har några bröstarvingar kvar vid liv. För bröstarvingar har nämligen rätt till sin laglott. Denna laglott utgör 50% av arvet i fråga.
Det vill säga, om den avlidne fortfarande har barn, barnbarn eller barnbarnsbarn kvar i liv kommer minst 50% av arvet att fördelas jämnt mellan dessa. Anges något annat i testamentet så gäller det endast de andra 50% av arvet. Låt oss ta ett exempel.
Exempel
Kurt har avlidit. Kurt har två barn, som båda två fortfarande lever. På grund av att Kurt inte har särskilt bra relation med någon av sina två barn vill han inte att dessa ska få hela arvet. Istället har han i testamentet skrivit att han vill att hans fru ska få arvsrätt. Vem kommer då få ärva vad?
Jo, i och med att Kurts barn enligt svensk lag har rätt till sin laglott kommer dessa två att få dela lika på 50% av det arv som Kurt lämnar efter sig när han avlider. Hinner Kurts två barn avlida innan Kurt själv går bort kommer arvslotten övergå till deras barn, alltså till Kurts barnbarn. Resterande 50% av arvet kommer tilldelas Kurts fru enligt det som står i testamentet.